Pondus historia
Pondus Kommunikation AB grundades 1991 och har sedan dess erbjudit reklam- och kommunikationstjänster till offentliga, privata och ideella aktörer. Under sitt första decennium erbjöd Pondus traditionella reklamtjänster, med kunder som Ski-Doo och Silja Line. Branschens och tidens ideal var ledande – också för Pondus – med fokus på idé och uppmärksamhet. Under första halvan av 2000-talet började medvetenheten om kundens perspektiv att öka liksom tanken att värna om miljön. 2008 fattade Pondus ett beslut om att också införliva sociala och ekonomiska aspekter av hållbarhet i sin affär. Det handlade initialt om att erbjuda kunderna kommunikation kring sina sociala engagemang, det som då ofta benämndes som CSR eller corporate social responsibility samt kring kundernas bidrag till samhället som arbetsgivare, skattebetalare och innovatörer. Företagsansvar var ett av ledorden för Pondus arbete – både internt och externt.
Parallellt gjorde digitaliseringen sitt intåg. Alla var inte glada över den nya teknologin, men snart insåg såväl Pondus som kunderna att digitaliseringen kommit för att stanna. I takt med att den digitala kommunikationen har ökat i omfattning, har den tryckta minskat.
2019 – 2020 initierades en strategisk satsning som gick ut på vidareutveckla samarbetet med offentliga uppdragsgivare. Detta för att bredda kundbasen samt för att få möjlighet att skapa samhällsnytta med kommunikationen som grund. Ungefär samtidigt startade initiativet ”digitalt först” som innebär att Pondus arbetar platsoberoende. På så vis kan Pondus ta uppdrag över hela Sverige, rekrytera de bästa medarbetarna utifrån kompetens och värderingar snarare än lokalitet samt minska belastningen på miljön genom minskade resor.
Pondus framtid
Om vi tittar in i framtiden så ser vi en kommunikationsbransch i fortsatt förändring. Den hållbarhetsfråga som vi tror kommer att ligga högst upp på agendan för just kommunikationsbranschen de kommande åren är effektivisering – alltså bästa möjliga utväxling för kundernas satsning på kommunikation. Det handlar om så väl arbetsprocesser som om utvärdering och effektmätning. 1990-talets ideal av mest uppmärksamhet har fått ge vika, och nu står vi inför ytterligare ett steg – mesta möjliga effekt av varje insats. Det kommer också att handla om att få tillgång till den bästa kompetensen. Att aktivt motverka diskriminerande normer i till exempel rekrytering blir en fråga om branschens framtid.
